och ibland är allting kaos

Jag är så trött.
Orkar inte riktigt.
Gick ut idag. Gick i skogen, min skog. Var nere vid kabeludden. Satt där länge. Bara tänkte och tänkte. Tog lite farväl faktiskt. För det gick upp för mig idag att jag inte kommer vara här mycket mer nu.
Samtidigt som det känns obeskrivligt jobbigt att lämna allt och bara dra så längtar jag. Jag längtar så otroligt mycket efter ett eget liv. Ett som är mitt, bara mitt. Där jag kan göra vad jag vill.
Där jag och min syster kan åka till Kristinehamn utan att alla ska bli misstänksamma och arga. Då ingen är där och lägger sig i eller bestämmer vad jag får göra och inte göra.
Hade egentligen tänkt skriva något fint. Något betydelsefullt. Men jag vet inte om jag kan längre...
Orden kommer inte till mig på samma sätt. 
Jag saknar det.

Kommentarer
Been there säger:

Vet inte hur jag ska skriva riktigt.

Men du är absolut en av mina favoritbloggare, och jag hoppas verkligen du mår bättre snart!

Bamsekram

2011-07-25 | 23:05:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback