Genom papperstunna väggar visslar någon falskt

Jag sparar allt du slänger
Allt det fula som berör
men det har blivit svårare att laga det du förstör
Du har blivit lättantändlig, du bränner allt du rör
Jag har blivit äldre, saknar glöd
men det rår jag inte för...
Jag trodde att vi betydde något, sa du.
Jag trodde att du visste. Att vi betydde så mycket. Att vi betydde för mycket.
Så mycket att jag bara skulle vilja ha det som det var allra först från början, men jag har lärt mig att saker kan aldrig bli som förut. Aldrig, aldrig och aldrig. Det kan bli något liknande, något bättre eller något sämre men aldrig exakt. För saker förändras. Människor förändras i takt med sekunderna. Tider, platser och känslor, ingenting varar för evigt. Jag gör det här lika mycket för din skull som för min egen, tror jag.
Oavsett så spelar det ingen roll längre, du bryr dig inte och jag bryr mig inte.
Man lär sig så mycket hela tiden.
Jag väntar på framtiden.
Det är bara minnen för livet


Kommentarer
SOFIA säger:

- heh ja det blev lite shopping igår. :) Härligt att höra min har också varit bra. Hoppas du har en fin dag KRAM

2011-02-07 | 16:10:52
Bloggadress: http://sofiahanden.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback