Ingenting någonsin

Jag får panik.
Jag är rastlös.
Varför kan jag inte slapna av?

Igår, inatt var bra. Annat att tänka på.
Vissa saker blev jobbiga.
Kände att det var väldigt frestande att hoppa framför ett tåg, mm.
Vissa saker var bra.
Men jodå, jag är nöjd.

Blir att åka tillbaka till Ödemarken sen. Äta.
Ikväll blir det tjejerna, de ska få muntra upp mig. Kanske.

Nej jag vet inte, orkar ingenting...
Känner så väl, den biten som är borta.
Den biten du tog med dig.
Det är nog den biten där jag kan vara glad, på riktigt, helt igenom lycklig.
Den är borta.
Och jag kan nog glömma att se den igen...

Ska dränka mina sorger med en kopp te, mm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback