"Något jag lärt mig" - ett år sedan

Eftersom att jag, tyvärr, inte har något att blogga om och hela dagen tänkt att jag ska redigera bilder och göra ett inlägg men ändå inte gjort det och nu sitter med matte och svenska och inte orkar göra något av dem eftersom att jag har huvudvärk så jag tänkte att ni skulle få göra något vädligt få personer får göra - läsa något jag har skrivit. Och då inte ett svamligt, fjantigt blogginlägg utan en text från förra året när jag mådde ungefär som nu, fast bättre.
Jag skriver inte längre. Det är nog dumt. Jag kände mig ju faktiskt bra på det.
Jaja, enjoy.
Det ironiska är att trots att jag skrev detta för ett helt år sedan, har jag visst fortfarande inte lärt mig att vara ledsen när jag behöver...

Något jag lärt mig av allt det här är att när man väl börjat, då är det ingen idé att sluta.
Det är ändå meningslöst. När tårarna väl rinner, varför inte då tillåta att det sker ordentligt?
Låt tankarna rusa genom huvudet, låt kroppen skaka.
Tillåt att allt känns hopplöst. För när du gråter är det ingen som ser dig ändå.
Då kan man lika gärna vara sann mot sig själv.
Erkänna att det gör ont.
Att man inte kan släppa det.
Att man mår dåligt på grund av det.
Jag vill visa mig stark för resten av världen.
Ta det med ett leende.
Ändå vill jag ju vara jag.
Jag vill blogga, skriva texter, nå ut till folk .
Jag vill att andra ska kunna känna igen sig.  Att jag på något sätt skulle kunna sätta ord på vad de också känner.
Men jag kan inte.
Kan inte visa mig svag.
Visa vad jag egentligen känner. Det är för många som skulle bli besvikna på mig.
Därför får jag bita ihop. Inte tänka.
Gråta när jag är ensam och aldrig, aldrig berätta något för någon.
"Och jag ska aldrig mer säga sanningen till någon som saknar förmågan att förstå"
Det är över nu.
Fake it 'til you make it.

Kommentarer
Anonym säger:

min allra finaste syster,

Hur du än ser ut och hur du än mår, hur bra du är i matte eller hur mogen du är, det bryr jag mig inte om.

För jag älskar dig, precis som du är.

2011-10-02 | 21:27:27
- säger:

att visa sig svag är ett tecken på styrka, att inte våga visa sig svag är ett tecken på osäkerhet och rädsla.

Du är egentligen den enda som kan förändra vad du vill göra, så varför inte ta chansen att utmana sig själv? Det är det bästa som finns.

2011-10-03 | 19:04:29
Bloggadress: http://eliseolsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback