Longing for love

Innan sommaren var jag ovetande.
Jag var lyckligt ovetande.
Då hade jag ingen aning om hur det kändes att älska någon.
Jag hade ingen aning om hur det var att bli älskad.
Den närheten jag kände då, hade jag aldrig känt förut.
Allt var helt nytt.
Att kyssas.
Att kramas.
Att prata om allt och ingenting.
Så nytt.
Jag ångrar lite nu att jag fick känna allt det där.
Eller. Jag vet inte.
Kanske inte ångrar.
Men jag önskar att jag var lika ovetande som innan.
För just nu längtar jag bara efter kärlek.
Jag saknar passionen.
Jag längtar efter närhet och trygghet.
Jag söker det i andra människor.
I mina vänner.
Men det blir för mycket ibland.
Jag längtar efter en kyss.
Efter en kram som visar hur mycket någon bryr sig om mig.
Jag tror att jag bara vill ha ett förhållande igen.
Jag behöver bli kär.
Usch.
Känns så desperat att skriva ut det.
Sätta ord på känslorna.
Men så är det.
Faktiskt.
Hur mycket jag än skäms över det.
Så vill jag ha det.
Jag behöver det.
För mina ögon glittrar inte längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback