Tonight I wanna cry
Jag har haft en riktigt härlig söndag.
Den här texten kom till för ett par månader sedan.
Vaknade imorse och tog en promenad direkt efter frukosten.
Gick i en decimeter snö, så det var rätt ansträngande... Blev att duscha när jag kom in igen.
Sen pluggade jag i kanske en och en halv timma, åt mat och därefter begav jag mig in till stan.
Mötte upp min kusin Hanna och vi gick omkring och letade julklappar i ungefär en halvtimma sen gick vi till Tempelriddaren. Vi skulle nämligen se Vinter i Lönneberga som Värmlandsteatern sätter upp. Den var jättebra och alla var så duktiga. Åkte hem till Snårstad igen och fick fika hos Maria och Mikael. De hade bakat lite adventsfika för grannarna häromkring. Det var jättemysigt och i slutet gick jag, Klara och Maria in i deras musikrum. Vi spelade trummor, bas och sjöng. Haha, rockade loss ordentligt.
Sedan jag kom hem vid åtta har jag pratat i telefon med Sofia och pluggat.
Nu ska jag sova. Behövs verkligen kan jag säga...
Ang. min text igår.
Trodde inte att jag skulle få de reaktioner jag fick.
Någon älskade den.
Någon trodde inte att jag skrivit den.
Någon kopierade den eftersom att den beskrev känslan exakt.
Måste bara berätta lite om den.
Jag har svårt att sätta ord på känslor.
Har aldrig kunnat förklara vad jag känner.
Ofta försöker jag skriva för att beröra. Jag vill skriva fint. Jag vill kunna.
Men det blir ofta plastigt och genomskinligt. Ingen riktig känsla, trots att jag skriver vad jag känner.
Den här texten kom till för ett par månader sedan.
I en buss på väg till Kronoparken en tidig morgon.
Jag skrev precis vad jag kände.
Allt kom direkt från hjärtat.
Orden bara kom.
Fogades ihop av sig själva - och på engelska dessutom!
Jag är nöjd. Jag är stolt.
För jag vet nu att jag lyckades beröra. Med något alldeles eget.
Det är stort. För mig är det stort.
Har en härlig skoldag framför mig imorgon, så natti!
Kommentarer
Trackback